Välkommen välkommen hit vem du är är

vart du än är (eller ser ut, eller pratar, klär dig och kommer ifrån).

Sitter och funderar lite (i vanlig ordning) och tänker på en konversation jag hade häromdagen med Sinta, en tjej vi träffade i Indonesien. Hon har precis varit i Australien och jobbat (hon är balines från början). Men hon valde att flytta hem till Bali igen, för att hon kände att folk hade så mycket fördomar gentemot hennes hudfärg.
Varför är det fortfarande såhär, år 2012? Det känns ändå som om vi har kommit en bit på väg, och jag hoppas att vår generation kommer med lite fräscha inslag till den här inskränkta värld som vi lever i.

Jag försöker att inte ha för mycket fördomar mot människor. Men ändå så finns dom ju där, någonstans i bakhuvudet. För vi är uppväxta med det, och media intalar oss det, och vänner, och tv.
För några veckor sedan bodde det människor från "Länken" här, en förening för nyktra alkoholister. En av dom, en man, såg lite hängig ut, smal, och gick ungefär som om han var stupfull. Det var han förståss inte, utan det var kanske alkholskada eller bara någon annan skada, som gjorde att han hade skakningar, vilket i sin tur ledde till att han hade svårt att gå.

Hade jag mött honom utan att veta, så hade jag väl tänkt "jaha, alkoholíst, lever på bidrag..". Skäms på mig själv! Han var en av de trevligaste gäster som har bott här på Vandrarhemmet och han pratade med oss på ett sånt speciellt sätt, som om han verkligen inte hade några fördomar mot oss. Alla de boende som var från Länken var väldigt trevliga, inte övertrevliga, men trevliga. Man fick en såndär bra känsla i magen efter att man pratat med dom en stund. De hälsade på hundarna och pratade med dom, och inte en enda nämnde ordet "kamphund". Price the lords! Vi träffar många trevliga människor här uppe i hembygdsgården, en del vill hälsa på våra hundar, men i stort sett alla verkar ha väldigt mycket fördomar (och frågar alltid något i stil med "är dom snälla?" "det är inte sådana där kamphundar va?" ) Oftast så blänger dom bara och går en omväg.

Jag och Petter brukar skoja ibland. Varma dagar, som idag så vallfärdar det folk hit för att fika, ha picknick och låta sina barn leka i lekparken. När vi går ut från vår lägenhet går vi genom vandrarhemmet och ut genom den entrén. Så vi brukar hitta på lite roliga fördomar om oss själva:
"Titta på de där ungdomarna, de verkar bo på det där vandrarhemmet. Två sådana där farliga kamphundar har dom också, usch. Och ett barn! Stackars liten. De lever antagligen på socialbidrag.."

Undrar om det finns folk som tänker så? En morgon när vi kommer ut, i myskläder och kudden kvar i huvudet. Kanske med luvan uppdragen och lite målafärg på byxorna. Valter har omatchande ihopslängda kläder på sig. Och så hundarna då förståss. Klart att vi lever på socialbidrag! Haha.

Tänker man så, så blir man ännu mer angelägen om att i alla fall FÖRSÖKA bli lite bättre på att inte ha en massa fördomar. Visst är det så, ibland besannas fördomarna, men långt ifrån alltid.

Så ja, dagens grej: Tro inte att du vet allt om en människa utifrån hur de ser ut, klär sig, pratar eller bor. För du har inte en blekaste jävla aning.

Fördom: Har mycket vitt hemma, lägger antagligen ner en massa pengar på sitt hem och inreder bara för att andra ska tycka att det är fint.
Sanning: Tycker om ljusa färger, älskar gammalt och nött. Lägger ner minimalt med pengar på vårt hem, handlar på loppis, blocket och av vänner. Utemöblerna har jag hittat i ett gammalt skjul.

Har varit duktig och planterat blommar. Penseér, både fina och billiga.

Den här lille fisen kan man väl bara inte ha några fördomar om? Tyvärr ser väl sanningen lite annorlunda ut och folk har säkert väldigt många fördomar, även mot bebisar (eller mot bebisens föräldrar då).

Och en sak till. Dagens fototips!

Har du ett macro-objektiv, begränsa dig inte bara till närbilder utan prova att fota lite annat. Ofta så fungerar ett macro alldeles ypperligt till tex porträtt. Alla de här bilderna har jag tagit med ett och samma objektiv, ett Nikkor 60 mm 2,8 macro. Ett tradera fynd som jag tycker väldigt mycket om! Det är inget nytt objektiv, lite klumpigt och fokusmotorn är långt ifrån tyst. Men visst blir det mysiga bilder?

Ha det fint!