Alice

Nu ska den gnälliga gravida kvinnan sova bort allt vad rygg och magont heter. Natti natt! /Emelie

För nu så har sommaren kommit

och jag har just tagit bort snön.

Har spenderat denna underbara sommarkväll med att redigera lite bebisbilder som jag tog idag. Bilderna föreställer min vän Alexandras lilla dotter Tilde. Med på fotograferingen var även Alice, bilder på henne kommer förhoppningsvis i morgon.

Midsommer

Jodå, det blev midsommar i år igen. Det blev även midsommar på Torpön i år igen. Men fy skam är väl inte det?

En sällsynt (?) orkidé vid namn jag inte kommer ihåg.

Det här med utrustning.

Hur viktigt är det egentligen? Jag är lite gnällig nu. Min dator orkar inte, den stönar och svettas så fort jag ska försöka göra något ansträngande på den. Som ett exempel, använda Photoshop, Bridge och Explorer samtidigt. Oj oj, datorn brinner nästan upp! Och det tar ungefär 30 sekunder för den att utföra varje kommando.

Är det då dags att köpa en ny dator? Jag har lite pengar nu så jag har i praktiken råd, men jag VILL inte. För usch vad tråkigt det är att lägga pengar på saker!
Har i och för sig inte investerat något i mitt fotointresse sedan köpet av min nya kamera i våras, så det kanske är på tiden.

För att övertyga mig själv om att nya saker ibland är bättre satte jag mig ner och photoshoppade lite D70-bilder. Den älskade D70n som jag tyckte om så mycket! Trots att den var lite slö då och då. Men okej, jag erkänner. Bildbehandlingen av bilderna från nya pärlan D7000 går så mycket smidigare. Har nog blivit lite bortskämd.

Kanske ska jag behålla den här gamla skräpdatorn ett tag till? Man får ju inte bli för bortskämd menar jag. För skulle jag skaffa en ny skulle jag ju blir bortskämd med både bra kamera OCH bra dator, det kan omöjligt vara bra.
Hur som helst, här kommer ett litet urval av framgrävda D70 bilder som fick sig en liten uppfräschning i Ps.

Uppladdningen av bilderna tog ca 10 minuter och datorn är nu på gränsen till utbränd. Men hej, lite dagliga i-landsproblem ska vara bra för själen har jag hört!

/ Emelie

Sen en tid tillbaka

Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är

Och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är

En till låt jag önskar att jag skrivit och mycket väl skulle kunnat skriva om jag hade varit lika begåvad på låtskriveri som Melissa Horn.

Idag har det ju regnat hela dagen lång. Egentligen skulle jag träffat en en liten pojk och fotat honom idag, men eftersom bilderna skulle tas utomhus fick de planera läggas på hyllan ett litet tag.
Dock så har jag ju varit helt ledig idag vilket har varit jätteskönt. Har kunnat pula i lägenheten och faktiskt tagit lite bilder också. Så är ni nyfikna på hur det ser ut kommer lite smakprov här (ni som varit här kanske vill titta också, för ni kanske tycker bilderna är fina ändå liksom).

Ja det är inte riktigt klart ännu och det saknas ju lite på väggarna. Sovrummet och det andra blivande barnrummet men nu alltiallo-rummet ska renoveras. Men det får ta sin lilla tid, trots att jag tycker det är jättekul med inredning så vill jag inte lägga alla mina pengar på det. Så det tar ju lite längre tid att fixa ett hem när man får renovera begagnade möbler själv, fast resultatet är ju väldigt tillfredsställande!
Och visst är det skönt att kunna säga att det inte gör något om det blir ett märke i köksbordet för det kostade bara 200. Soffan är ett fynd från blocket för 1500, tror det är den dyraste möbeln vi har.
Den lilla fåtöljen hittade jag också på blocket för 200 kronor, och soffbordet är inhandlat på Erikshjälpen för 150 kronor.
Stolt som en tupp är jag över mig själv!

I veckan blir det besök på stans loppisar för inhandling av lite nytt porslin till köket :)

Ha det fint! /Emelie

Society, you´re a crazy breed

När jag lyssnade på radio en dag så fick Johnossi frågan om vilken låt de önskat att det skrivit. Kommer inte ihåg vad de svarade, men det är verkligen en fråga jag skulle vilja få! För jag har så många svar. Så många låtar jag önskar att jag hade skrivit att jag inte kan välja.
Men en speciell låt, med en mycket speciell text måste ändå vara Society med Eddie Vedder.

Läs. Och njut.

Oh, it's a mystery to me
We have a greed with which we have agreed
And you think you have to want more than you need
Until you have it all you won't be free

Society, you're a crazy breed
Hope you're not lonely without me

When you want more than you have
You think you need
And when you think more than you want
Your thoughts begin to bleed
I think I need to find a bigger place
Because when you have more than you think
You need more space

Society, you're a crazy breed
Hope you're not lonely without me
Society, crazy indeed
Hope you're not lonely without me

There's those thinking, more-or-less, less is more
But if less is more, how you keeping score?
Means for every point you make, your level drops
Kinda like you're starting from the top
You can't do that

Society, you're a crazy breed
Hope you're not lonely without me
Society, crazy indeed
Hope you're not lonely without me

Society, have mercy on me
Hope you're not angry if I disagree
Society, crazy indeed
Hope you're not lonely without me

Äntligen så har vi ju fått internet till hemmet också. Hur skönt det än har varit att vänja sig ifrån det känns det väldigt bra att ha det tillbaka. Så en liten smakbild från lägenheten kan jag ju bjuda på!

En liten bit av vardagsrum/kök/hall. Notera Iris till vänster.

Fina inflyttningsblomman vi fick av Petters mamma.

Internetkåt

Herregud. Jag har varit isolerad, helt utan internet nu i två veckor. Visst, men dagens moderna teknik finns det ju internet på mobilen men nu råkar det vara så att jag är en riktig tant och har liksom vägrat hela den här android-grejen. Tills nu då, "snälla Petter kan jag få låna din mobil?".
Nu skulle jag ju aldrig sätta mig och skriva ett blogginlägg på en såndär mackapär, det tar ju 5 minuter att bara statusuppdatera facebook. Så den lilla bloggen har varit lidande, och fotograferandet, och bildbehandlingen.
För allt som har funnits plats i mitt huvud har varit L Y A. Nya lyan förståss! Vi trivs verkligen jättebra (förutom den här misären med no internet och television). Känns som om lägenheten är gjord för mig, o Petter och för hundarna. Att bara ställa mig utanför att titta på huset får mig att bli varm i hela kroppen, underbara 1800-talshus! Detta får mig att bygga på drömmen ytterligare om ett alldeles eget 1800-tals, eller sekelskifteshus i framtiden. Härliga timrade väggar, spröjsade gamla fönster som drar, knarrande trägolv, spindlar i källarn, snea tak, operfektion! Lummig skog runt om, för ja just det, vi bor mitt i ett naturreservat. Vilket betyder att skogen inte få skövlas ner hur som helst!

Så fort vi har fått hem det där jäkla bredbandet ska jag fota och lägga ut bilder. Vill ju att ni ska uppleva samma känsla som jag känner. Fast det är ju en del kvar att göra såklart, men vad gör det egentligen? Operfektion rules!

Förra helgen var det student här i stan. Jag jobbade och var inte framme o tittade, men väl var väl det. Jag skulle antagligen bara få ångest över vilken tråkmåns jag visade mig vara till slut.
För det har hänt en del på sex år, en hel del faktiskt. Gör en liten lista och ser hur mycket jag kommer ihåg:

• 2005, student. WOHO! Lyckligast, häftigast, snyggast, fullast. Fan vad gott livet var (baksidan såg mer ut såhär: smått överviktig av festande, inget jobb, skoltrött, dålig pojkvän, osäkerhet om typ allt)
• 2006, hankar mig fram på olika jobb. Rider och tar hand om hästen. Är tillsammans med en kille som inte gör mig gott. Bestämmer mig för att ta tag i fettet (55 kg var alldeles för mycket) när killen gör slut för femte gången. Börjar träna, äter lite och blir smal!
• 2007, väger 45 kg. Blir ihop med killen, killen gör slut. Försöker komma nånstans med ridningen, tävlar en del men hästen blir skadad ofta. Festar mycket med kompisar, sätter i löshår, åker på Ålandskryssning. Söker jobb i Sälen när kille gör slut för sjunde gången. Får jobb i Sälen, överlycklig och nervös.
• 2008, börjar jobba i sälen december 2007 till april 2008. Lever livet! Ett evigt festande, boende i kappsäck, jobb och snowboardåkning på schemat. Inga problem. Blir ihop med problemkillen igen, upptäcker att jag gått upp 10 kg när jag kommer hem igen. Får ångest som fan. Mår inget bra alls hela sommaren, allt är som ett töcken. Börjar äta starka antidepressiva, försöker ta livet av mig två gånger. Till slut gör problemkillen ätnligen slut för åttonde och sista gången! Jag flyttar hem till mamma o pappa och börjar må bra igen. Jag och kompisen åker på en drömresa till Thailand och Nya Zeeland, är borta i sex veckor. Börjar jobba i Sälen i November.
• 2009, jobbar i Sälen. Lever livet, festar och har sjukt många lösa förbindelser. Livet går i 120 och jag börjat flumma till det lite väl mycket och missa några jobbpass. Skärper till mig mot slutet men är fortfarande mosig i huvudet av allt festande. Åker till Åre och festa ännu mer i April. Väger mer än nånsin sommaren 2009, typ 60 kg. Åker till Peace&Love med bästa sälenkompisarna. Köper Nikita, min hund. Bestämmer mig för att ta tag i livet och bli mer hälsosam. Träffar Petter, den superduperbästa killen i hela världen. Börjar tyvärr må lite dåligt igen på hösten, har inget fast jobb, dåligt med vänner i Tranås, saknar sälen, saknar festandet. Flyger av hästen och får en kotförskjutning i nacken, har ont hela vintern och går på div behandlingar. Petter är min räddare i nöden hela tiden. Och mamma o pappa förståss.
• 2010, börjar må bättre. Går sakta ner till normalvikt igen. Åker till Peace & Love med sälenkompisar, har skoj som fan och längtar tillbaka till Sälen, men börjar ändå känna mig lite trött på det. Vill hem till min lägenhet, pojkvän och hund. Petter och jag åker på en efterlängtad långresa till Indonesien, är borta i 2 månader. Mår sjukt bra! Får en nära döden upplevelse när jag blir matförgiftad och inlagd på sjukhus, får 5 påsar dropp.
• 2011, vill ständigt upp till Sälen men trivs ändå hemma med min hund och pojkvän. Älskar att fixa i lägenheten och inreda. Börjar plugga foto och bildbehandling på distans, kul men svårt att plugga igen. Fotar mycket, vänner, barn, djur. KUL! Försöker komma igång o festa lite, känner att det är ganska tråkigt. Får ett oväntat besked som förändrar hela min och Petters framtid, är med barn. Skaffar en till hund, bara för att få lite mer att göra. Avlivar min älskade häst, slutar rida. Flyttar till min drömbostad. Börjar jobba som personlig assistent igen. Pendlar mellan att känna mig bekväm, lugn, lycklig till att känna mig tråkig, tråkig, tråkig.

Ja, där var en liten kort sammanställning! Har väl hänt en del på de här åren, ändå är man aldrig nöjd. Det kan ju alltid hända MER! Men jag tror att jag är rätt så nöjd i själen ändå. Men ibland undrar man ju vad som hände. Jag skulle ju inte bo kvar i Tranås, jag skulle ju plugga något ballt mediaprogram och flytta till storstan! Fast nu vill jag mest bo på landet. Lite i storstan också, men mest på landet.
Snart kommer det en liten bebis också, livet kommer blir helt annorlunda. Vet inte om jag kommer bli tråkigare, men jag tror inte det. Bebis ska få följa med o resa och förhoppningsvis kommer vi kunna uppfostra bebis att inte bli bortskämd och otacksam. Tror på återanvändning, begagnade kläder och barnvagn. Hoppas kunna fullfölja mina planer!

Nu är det färdigskrivet för idag. Här kommer lite inspirationsbilder i väntan på nytagna bilder från min kamera:

Ett sånthär hus vill jag äga en dag.



Det får gärna innehålla ett likadant badkar som vi har nu för det är gudomligt.



En fluffig säng skulle sitta fint också.