Jag gör så att blommorna blommar

jag gör hela kohagen grön. Åh, visst tänker man på låtar som "Idas sommarvisa" dagar som denna? Helt underbart, med blommor som poppar upp och fåglar som kvittrar.

Detta är nog den första våren jag verkligen uppskattar här hemma på kanske en sådär 5 år. Förra våren var jag nere i depressions-träsket = våren suger. Året innan och året innan det var jag i underbara Sälen och hade lite annorlunda vårar men en massa snö, året innan det var jag nere i anorexia-träsket och gjorde nog inget annat är o tränade och tänkte på mitt osunda förhållande med dåvarande pojkvän.

Nä, detta är nog helt klart den bästa våren här hemma i Tranås på länge! Två vovvar, underbar sambo och bebis i magen. Nu är ju inte allt på topp heela tiden, men för det mesta och det är inte dåligt för att vara jag. Nu känner jag iofs en ganska stor längtan till att åka på till Sälen och fira påsk, det har jag nämligen gjort de senaste fyra åren så det känns väldigt konstigt och tråkigt att inte göra det.. Men det går ju inte att få allt, så är det. Och jag har haft en sjukt rolig tid där uppe, som jag är väldigt glad för!

Fota lite lyckades jag med idag också. Nikita och Iris fick följa med hem till mamma och busa lite i trädgården, såhär såg det ut:

Livet på en pinne.

Godnatt /Emelie