Har läst bloggen underbaraclaras.se några gånger, jag kan väl inte säga att jag håller med henne i allt, men en del saker hon skriver är ganska tänkvärt.
Hon skrev ett inlägg under rubriken "Det avgör jag". Det handlade om att man som nybliven förälder ganska ofta får pekpinnar från folk och alla möjliga. "Har han/hon inte för lite kläder på sig?" "Behöver han/hon verkligen äta nu igen?", eller den klassiska om bebisen spyr "åh, har mamma proppat i dig lite för mycket mat?"
Clara skrev i sitt inlägg att hon hade svarat en äldre dam som påpekade hennes sons klädsel en vinterdag, såhär: "Det avgör jag" Och ja, det är ju helt rätt.
För det är mitt barn, det är jag som har ansvar för mitt barn, alltså avgör jag. Sedan är det jättebra att man får tips ibland, men jag upplever ofta att folk tror att man kanske inte riktigt "vet hur man gör" eftersom jag är ung och det är första barnet.
Men ganska ofta så vet jag faktiskt, och vet jag inte så FRÅGAR jag, eller GOOGLAR (som vår generation gör, "you can google it" liksom).
Men avgör vi alltid? Jag har tidigare skrivit om vaccinationer här i bloggen, och om att vi ska avstå vaccinering av Valter så länge. Vid hans 3 månaders kontroll meddelade vi bvc-sköterskan detta och hon tog det faktiskt bättre än jag trott.
Men. Självklart. Så fick jag ett samtal häromdagen, från bvc-sköterskan. Då har hon bokat in ett möte för oss med en läkare, då vi ska få er information om vaccination.
Feg som jag är, svarar jag bara, "ehh okej". Så nu ska vi tydligen på ett möte och bli uppläxade för att vi inte vill vaccinera vårt barn.
Jag önskar att jag bara hade svarat, "Det avgör jag". Mitt barns hälsa är mitt ansvar och inte läkarens eller bvc-sköterskans. Man blir aldrig tillfrågad OM man vill vaccinera sitt barn, det bara "görs". Men vem tar ansvaret när barnet blir sjukt? Inte är det läkare eller bvc i alla fall, det är vi föräldrar för vi "tog" beslutet att vaccinera våra barn.
Självklart känner varken jag eller Petter att vi behöver ett möte med en läkare för att få information om vacciner. Vi har redan information, en jäkla massa information, för att vara korrekt (läs google, internet). Och en hel del av den informationen talar verkligen inte till vaccinernas fördel.
Man tar en risk i att inte vaccinera, men jämför man med risken man tar om man vaccinerar så är jag villig att ta den. Och, vet ni vad? Det avgör jag.
Från en sak till en helt annan. Visst är det helt underbart att det äntligen är snö ute? Det tycker i alla fall vi i min familj!
God natt! /Emelie
Hej. Tack för dina fina ord. :)
SvaraRaderaHehe, joo min lillasyster har försökt att lära mig det där med iso. Men jag tycker att varje gång jag försöker så blir bilderna så blåa så förmodligen är det någon till inställning som behöver fixas. Har liksom inte haft tålamod att lära mig. En extern blixt har varit väldigt lockande men pengarna ska tydligen alltid läggas på annat som räkningar, mat och sånt där trist ;)
Men tusen tack för tipsen. :D
Vi har också funderat mycket kring vaccinering. Både Aron och jag tycker generellt att man är alldeles för frikostig när det gäller att behandla med läkemedel och att man ska vara allmänt föriktig med vad man ger sina barn. Vi var först skeptiska till att vaccinera men ångrade oss efter att ha läst på lite. Vi ansåg att fördelarna med att vaccinera vägde upp eventuella nackdelar. Stelkramp, polio, till och med kikhosta är otäcka sjukdomar. Många vaccinationsmotståndare på nätet hänvisar också till opålitliga källor. Men det är ju precis som du säger, det är vi föräldrar som bestämmer över våra barn och måste göra det som känns rätt.
SvaraRaderaHmmm, personligen skulle jag nog inte kalla det som finns att lasa pa natet for information....Inte det mesta, iaf.
SvaraRaderaSå du anser inte att läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, WHO eller FASS är information då? Allt det finns att läsa på nätet.
Radera