Jesus Came Driving Along

Tänkte dela med mig av resultatet från en inte allt för lyckad fotosession idag. Idén var så bra och genomtänkt innan jag klev ut ur dörren. Perfekt ljus, solnedgång, halvklart. Tog med mig hund och kamera. Hunden gnäller hela vägen och ska inte sitta still i bilen. Emelie blir arg. Hund blir rädd.

Men till slut kom vi fram till mitt uttänkta ställe. Så perfekt! Det blåser. Håret är i munnen. Hunden gnäller. Emelie fryser. Fan. Det var ju inget bra alls. Men några bilder blev det trots allt. Titta och njut, eller titta åtminstone.

Nikita och jag.

 

Den här bilden är inte perfekt, men jag gillade den ändå. Den visar ju att den här fotograferingen inte var riktigt perfekt, och det är ju sanningen vi vill visa. Eller hur?

Jesus came driving along. Vet inte vem som skrev detta eller vad det är för mening med det, men på något sätt kände jag att jag blev lite intresserad. Bilden ställer kanske lite frågor hur som helst.

Alla bilder är tagna med Nikon D7000 och ett 10-20 mm objektiv. Jag har sedan jobbat lite med kontrast och färg o Ps för att få till de mer råare färgerna.


Idag har jag även hunnit med att se lektion nummer två från kursen Fotografering - Visuell Kommunikation. Den här lektionen handlade om kameran och dess tekniska funktioner. Det var ett par tunga 104 minuter undervisning, speciellt om man är som jag, totalt tekniskt ointresserad. Jag har alltid försökt att smita undan den biten när det handlar om fotografering, kanske var det därför jag inte blev någon stjärna vad gäller att fota analogt heller.

Trots detta ointresse använder jag faktiskt sällan helautomatiken på min kamera. Det känns för tråkigt. Så lite tekniska saker har jag ju ändå varit tvungen att lära mig. Så som slutartid, bländare och ISO. Så under den delen av lektionen kände jag att jag hängde med bra, det är ändå något jag använder dagligen.

En intressant del handlade om hålkameror. Otroligt fascinerande att du kan ta bilder bara med hjälp av en filmburk och ett litet hål. Hur detta fungerar och hur man lyckas knåpa ihop en sådan här kamera kan mitt huvud dock inte riktigt förstå. Solen kommer in i det lilla hålet och exponerar, sedan stänger du igen det lilla hålet med en tejpbit och på det lilla, lilla fotopappret är det nu en bild. Hm, vet inte om jag förklarade det där rätt nu. Så lita inte på mig. Min hjärna har fortfarande lite svårt att få ihop mekanismen som sagt.

Men jag tänkte jag skulle visa ett exempel på en bild tagen med en hålkamera:

Sträcken ni ser på bilden, som går över himlen, det är solen. Solens gång under tre månader. För javisst, den här bilden är exponerad i otroliga tre månader! Den är tagen av en fotograf som heter Peter Wiklund, som har specialiserat sig på just hålkameror och även skrivit en bok om detta. Den här bilden är alltså tagen med en liten svart filmburk som har stått ute i tre månader och släppt in ljus. Visst är det helt otroligt?

Skulle du vara intresserad att läsa mer om detta ämne har Peter Wiklund som sagt skrivit en bok, "From pinhole to print". Genom att studera den boken ska du kunna lära dig det som behövs för att fota med en hålkamera. Intressant till tusen, men kanske ett senare projekt för min del. Tror inte det lilla huvudet orkar mer nu..